Peter

Detta är Novellen vi skrev idag i skolan måste säga blev ganska nöjd (:

"Vacker på ett annorlunda sätt"

"Som hon ser ut!" det var det första han tänkte på när han såg henne vid stationen. Och han som hade fantiserat så. Om än den ena och än det andra. När han nu stod där, Kalle, så visste han inte vad han skulle tro. De som hade chattat i flera månader, det var inte alls så hon såg ut, nej det kan inte vara sant! Hur kunde jag vara så dum att lita på folk så. Men hon verkade så trovärdig, han hade gjort bort sig. Men nu när hon stod framför honom kunde han inte bara vända på klacken och gå iväg - hon hade ändå åkt ända ifrån Stockholm hit till Helsingborg. De tog i hand och presenterade sig, hon bad om ursäkt för sitt utseende men skyllde på att hon hade sovit hela vägen hit. "plastikopererade de henne på vägen" var det enda han tänkte och skrattade lite inombords. 

De tog en sväng i Helsingborg för att bekanta sig lite, i början tyckte han det kändes lite konstigt att gå på stan med någon som han aldrig hade träffat i verkligheten. Vad skulle han säga ifall han träffade någon han kände. "Ja det här är Ehh Hehe.. ..ja du kan presentera dig själv" nej världen skulle gå under ifall det skulle hända. Vet han hennes namn? Hur kan han veta att det verkligen är hennes namn? Hur kan han vara säker på att hon verkligen är 16år? Hon kanske är 20 år. Vem vet? Hon har ljugit om sitt utseende varför skulle hon då inte kunna ljuga om sin ålder och namn?

Vi pratade om allt möjligt egentligen visste han inte vad som skedde. Det kändes som en dröm. En dröm ja det var exakt så det kändes att gå på stan med en kvinna som han egentligen inte visste någonting om. Han föreslog att de skulle gå och sätta sig på en fik och prata lite.

Där satt det och snackade på stans hippaste Café, det var hur mycket folk som helst men ändå var det någon som gjorde att han drogs till henne. Var hon verkligen så ful? Han började se något i henne, men han tänkte "nej sluta! Hon har ljugit för dig". han försökte blockera de tankarna. Och de satt länge och diskuterade det ena och det andra. Timmarna gick och det blev mindre och mindre folk tillsist var klockan ett på natten och Caféet stängde. "En tjej som tar 5 timmar och gör om de till 2 minuter måste vara speciell" tänkte han när de var på väg till tågstationen. "Vad ska hända nu? Kommer vi fortsätta att snacka på MSN? Kommer vi fortsätta hålla kontakten eller tyckte hon att han var så hemsk?" han visste inte vad han skulle göra när hon de stod på perrongen och väntade på tåget. 

Han ville inte att det skulle sluta såhär, han ville kidnappa henne för alltid. De som gjorde han så besviken har gjort honom så glad. vad är det med han? Är han riktigt frisk? Han blivit kär i den tjejen som gjorde han så besviken? Han visste inte vad han skulle tro längre? Han blev rädd för sig själv. Just nu ville han inte att de skulle börjat snacka med varandra från första början. Var han tvungen att kommentera den bilden på hennes bilddagbok? Var det så här du skulle sluta?

"Tåg mot Stockholm 01.34 har blivit inställt på grund av olycka, Tåg mot Stockholm 01.34 har blivit inställt på grund av olycka"  upprepa den hesa rösten i högtalarna. Han visste inte ifall han skulle skratta eller gråta. Men glad blev han, "Ja då får väl du följa med mig hem då?" sa han och log.

Hon var verkligen den underbara tjejen som han hade fantiserat om, kanske inte utseende mässigt. För hennes insida var verkligen vackert!

Peter Kjärsgård 17 mar -08